onsdag 10 april 2013

VIVA EL PAPA!?


Solen går upp över YCA i Buenos Aires

Nä, Buenos Aires är ingen stor stad. Den är gigantisk! Ca 13 miljoner människor lever här. Det tar tid att greppa, att förstå att det kan ta flera timmar att åka buss mellan de olika stadsdelarna. I samma takt som pampas befolkning blir färre och fattigare och infrastrukturen på landsbygden faller samman, växer Buenos Aires. Men inte jobben och bostäderna.
Vi är bjudna hem till några vänner på middag. Halv nio ska vi vara där, halv sju går vi hemifrån till tåget som ska ta oss till Belgrano. ("Hemifrån" är vid det här tillfället en båtklubb i Nuñez som ligger två stationer och två låånga promenader bort.)
Middagen är superb och vi har väldigt trevligt; pratar bl.a. om hur det är att bo, jobba och leva i denna enorma gemenskap. Det är trångt;
Manuela berättar: "Det var en uteliggare i porten på andra sidan gatan... varje morgon samma tid såg jag honom vakna, klä på sig, samla ihop sina få pinaler, en filt, lite kläder, och ge sig iväg. Till fots, alltid i samma riktning. På kvällen var han tillbaka, bredde ut några tidningar och la sig att sova i porten. Samma procedur, måndag till fredag i flera månader. Jag brukade se honom slänga i sig en snabb frukost på caféet här nere! Först tog jag honom för en "vanlig" hemlös men när jag blev medveten om mönstret insåg jag att han antagligen hade fått jobb här i Belgrano och bodde för långt bort för att pendla."

Vi gillar Buenos Aires. Mucho. Det blev ju två vistelser här. Efter en månad i Mercedes steg vattnet i Rio Negro äntligen. Vi lyckades slita oss från den idylliska sömngångaraktiga tillvaron i sällskap av Matedrickande fiskare och skönsjungande (en aning högljudda men med öronpluggar låter det bättre) Murga-män och hålla oss flytande hela sträckan ut till Rio de la Plata och Buenos Aires.
Tyvärr missade vi avslutningen på karnevalen. Karnevalståget blev ständigt uppskjutet pga dåligt väder (enl. arrangören) och för lite kläder (vår slutsats efter att ha bevittnat motsvarande parad under invigningen). På flickorna alltså. Lite glitter på magen, stringtrosor och bh är allt som krävs för få vara med och skaka rumpa i paraden. Sexigt. Men på femåringar??!! Terrible...
Männen håller sig varma under flera lager fantasifulla dräkter och man skulle önska en lite mer rättvis fördelning av klädresurserna.


Runaway i Buenos Aires

Först bodde vi alltså i Nuñez men efter en vecka lyckades vi få tillträde till en av de två mest centrala hamnarna downtown, Yacht Club Argentino, gräddhyllan. Eftersom de är så himla trevliga här, fick vi ligga gratis (cortesia) här också. Puerto Madero heter hamnområdet som är hur stort som helst, miljön är historisk och futuristisk i en läcker blandning. Projektet att skapa en ny hamnmiljö och attraktiv stadsdel inleddes på 90-talet och pågår fortfarande. De gamla hamnmagasinen i tegel längs med dockorna är restaurerade och härbärgerar nuförtiden exklusiva restauranger...
Skyskrapor, fula och vackra, brutalistiska och eleganta sticker upp som missiler mellan husen. Gångbron Puente de los Mujeres sträcker sig graciöst över vattnet. På kvällarna flanerar vi hänförda fram och tillbaka på ramblan i Puerto Madero och på dagarna frossar vi i grillat kött med bröd (Bondiola), promenader, muséer, skepp, saluhallar och antikmarknader. Vi kutar och kryssar fram som gaseller mellan bildårar och hundbajs och lyckas med bedriften att klara både livhanken och skorna. Trafiken är faktiskt grym. Övergångsställen och gröna gubbar är ingen garanti - rött ljus får en äkta latino att se rött helt enkelt, och utlöser en gasenibottenreflex. En annan sak som får blodet att svalla är Malvinas (Falklandsöarna). Här gäller det att inte trampa snett i vokabulären när den tandlöse Bondiljären som strax skall servera den härligaste, saftigaste biff vi skådat, frågar oss konspiratoriskt om vår åsikt i frågan samtidigt som han vispar hotfullt med slaktkniven i luften framför våra näsor så fett, svett och saliv skvätter över disken och blandas med sallader och salsor på bordet nedanför.
Vi håller för säkerhets skull med honom om att ögruppen självklart bör tillhöra Argentina och försäkrar unisont; "No, no! Estamos de SUECIA!! No Inglaterra!! No ingleses, suecos!!"
Nu visar det sig också att påven har blivit utbytt och den nye kommer från Buenos Aires! Påvefeber utbryter! På varenda löpsedel, i skyltfönster och på lyktstolpar, på Facebook och Twitter ler Francisco blitt mot oss. Men när någon frågar om vår åsikt i denna "fråga" avhåller jag mig från att säga att jag beklagar att de inte valde en kvinna den här gången. Det känns inte som om vem som helst här är mogen för den typen av logik...


Puente de las Mujeres, Puerto Madero

Hasta siempre!
Medan snön ännu ligger djup i mörkaste Småland börjar vi ana en liten antydan till höstluft. Nätterna blir kyligare och Uruguay ställer om klockorna till vintertid. Dags att dra innan Helly Hansen-sockorna åker fram.
Vi ser solen gå upp över Buenos Aires när vi vänder aktern till och styr ut ur Rio de la Plata, mot Brasilien!! Men först måste vi göra ett strandhugg i Puerto Sauce och säga Adios till våra underbara vänner där. Det är Påsk, Parrilla och whisky. Röken och dånet från fabriken bidrar till påskstämningen och vi har BOLS ägglikör. Och saffranskaka (vadå julkaka? Den är ju gul!)!


La Playa, La Paloma

Halv sju på morgonen står Javier beredd i jollen. Efter en sista känslosam kram över relingen glider vi sakta ut ur hamnen och ser vår vinkande doktor bli mindre och mindre. Snart försvinner han ur sikte. Röken och skorstenarna däremot, sitter klistrade vid horisonten halva dagen eftersom vinden inte riktigt har vaknat och vi gör en knop. Men snart tar det sig. Vinden ökar och natten blir lång för Stefan som väcker mig först kl sju. Det kryllar av båtar, särskilt utanför Montevideo, och han har haft fullt sjå med att trimma segel och navigera. Han får sova en och en halv timme innan han väcks av en hungrig besättning. Tanken är att han ska få sova igen efter frukost. Men nu börjar det bli lite besvärligare och el capitán på skutan får skjuta upp sin välbehövliga vila. Med två rev i storseglet och en sydvästlig kuling i häcken surfar Runaway fram i sju, åtta knop. Vågorna som anfaller rakt akterifrån är höga som hus och vi måste handstyra eftersom det är lite för mycket för vindrodret. Det suger i magen när vi lyfts upp av en våg och sedan åker kana nerför. Jag tänker på Liseberg och Flumride och är tacksam för pillret jag tog i går kväll. Men det känns bra. Med den här vinden kommer vi att vara i Brasilien i ett nafs!! På kvällen när vi ska susa förbi La Paloma och gör det obligatoriska anropet på VHF-en att vi tänker passera, passar Stefan på att be om väderprognos för morgondagen och det skulle han inte ha gjort. De varnar för mycket hård vind, styrka 10! (Full storm!)
Så vi avbryter. Styr in mot La Paloma i stället. Bra och skyddad hamn när det blåser.
Och här är vi nu. Av stormen blev det inte mycket mer än kulingen vi hade igår och vi har gått miste om perfekt Brasilienfararväder. Nu är det bara att vänta på nästa skjuts och gilla läget.
Inte så svårt eftersom La Paloma är en pärla! I hamnen simmar sjölejon mellan båtarna och fångar fisk och fiskrens som los pescadores slänger i. Solen skiner, havet är blått och vår magnifique granne SKØIERN (Marseillle) är en 90 år gammal trotjänare från Norge. Beseglas av den trevlige och erfarne françoisen Patrick, hans fru Anne-Marie, skeppskatten Zoe och Yorkshireterriern Dick.
I väntan på bättre tider bjuder vi Patrick på Bœuf Bourguignon*, vandrar på en av de oändligaste stränderna vi sett, gör egendomliga fynd och skriver reseblogginlägg:)

Au revoir,
Bia

*Bœuf Bourguignon à la Runaway

600 gr grytbitar (nöt)
6 stora lökar i halvor eller 10 små hela
svamp
I burk hela tomater
1 buljongtärning upplöst i varmt vatten
1 lagerblad
salt, peppar, timjan
3-4 dl rött vin

Putsa köttet och skär i ganska stora bitar. Fräs i lite olivolja i stark värme i tryckkokaren. Låt löken fräsa med när köttet börjar bli brynt.
Tillsätt svampen (Vi har alltid torkade trattisar eller kantareller ombord).
Häll i tomaterna, kryddor, lagerblad, buljong, vin och sätt på locket. Koka under tryck i 20 min. Strö lite persilja över och servera med kokt potatis!
 
 
Strandfynd


Rockägg


Snäckägg
 
 
Gnägg gnägg


Sjölejon


Patrick, Dick och Zoe
Fler bilder! Klicka här...